Sverige är Europas ojämförda ledare inom järnmalmsproduktion och står för cirka 91% av all järnmalm som bryts inom EU. Järnmalmsbrytningen har en historia som sträcker sig över tusen år tillbaka i tiden.
Historik
Järnmalmsbrytning i Sverige har dokumenterats sedan medeltiden. Bergslagen var centrum för den tidiga järnhanteringen, men under 1900-talet flyttades fokus norrut till de stora malmfälten i Norrbotten.
Produktion idag
Den svenska järnmalmsproduktionen uppgår till cirka 30 miljoner ton årligen och domineras helt av LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara AB), som är helägt av svenska staten.
Aktiva järnmalmsgruvor
| Gruva | Ort | Typ | Operatör |
|---|---|---|---|
| Kiruna | Kiruna | Underjord | LKAB |
| Malmberget | Gällivare | Underjord | LKAB |
| Svappavaara | Vittangi | Dagbrott | LKAB |
Malmtyper
Svensk järnmalm är huvudsakligen av hög kvalitet:
- Magnetit - Den vanligaste malmtypen i Sverige, innehåller 60-70% järn
- Hematit - Förekommer i mindre mängder
- Apatitjärnmalm - Innehåller fosfor som biprodukt
Förädling
LKAB förädlar huvuddelen av järnmalmen till pellets innan export. Pelletiseringen sker vid anrikningsverk i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Pellets är en högkvalitativ produkt som ger effektivare stålproduktion och lägre utsläpp hos kunderna.
Export och kunder
Svensk järnmalm exporteras främst till:
- Stålverk i Europa (Tyskland, Finland, Storbritannien)
- Mellanöstern
- Nordafrika
Exporten sker via malmhamnar i Luleå och Narvik (Norge).
Betydelse för svensk ekonomi
Järnmalmsindustrin genererar betydande exportintäkter och är en av grundpelarna i norra Sveriges ekonomi. LKAB ensamt sysselsätter cirka 4 500 personer direkt och många fler hos underleverantörer.
Framtida utveckling
LKAB planerar en omfattande omställning genom HYBRIT-projektet för att producera fossilfri järnsvamp istället för traditionella pellets. Detta skulle kunna revolutionera den globala stålindustrin och minska utsläppen drastiskt.